Elefanten och koalan som räddade Maryam och Yekta

En elefant vid namn Elmer vandrade genom öknen på jakt efter äventyr. Plötsligt hörde han gråtande ljud i fjärran. Han följde ljuden och kom över en förvirrad koala vid namn Kajsa. Tillsammans letade de efter källan till skriket.

Efter en stund av vandrande hittade Elmer och Kajsa två barn, Maryam och Yekta, som var förvillade och rädda mitt i öknen. Barnen hade gått vilse när de var ute på en utflykt. Elmer och Kajsa insåg att de måste hjälpa dem och leda dem tillbaka till säkerheten.

Elmer och Kajsa satte sig ned bredvid Maryam och Yekta för att trösta dem och berätta att de skulle hjälpa dem att komma hem. Barnen var tacksamma och överraskade över att ha träffat en elefant och en koala mitt i öknen.

Elmer och Kajsa planerade hur de skulle ta sig ut ur öknen, men det var inte enkelt. De visste att det skulle bli en lång och farlig resa, men de var fast beslutna om att få Maryam och Yekta hem säkert.

Med barnen på ryggen började Elmer och Kajsa vandra genom sanddyner och svindlande klippor. De höll barnen tröstande hårt samtidigt som de sjöng glada sånger för att hålla modet uppe.

På vägen stötte de på farliga djur och tuff terräng, men Elmer och Kajsa skyddade barnen från allt ondskefullt. Varje gång de övervann en hinder, blev de starkare som team.

Efter flera dagar av vandring genom öknen, stötte de äntligen på en vacker oasis. Alla njöt av svalkande vatten och frukt samtidigt som de firade att de närmade sig säkerheten.

Trots nästan framme mötte de en sista utmaning: en djup avgrund som de måste korsa. Elmer och Kajsa använde all sin styrka och skicklighet för att ta sig och barnen till andra sidan.

Efter en lång och farlig resa korsade de äntligen gränsen till säkerhet. Maryam och Yekta återförenades med sina bekymrade föräldrar som kramade dem hårt och tackade Elmer och Kajsa för deras mod och hjälpsamhet.

För att tacka Elmer och Kajsa för deras mod och vänlighet, gav Maryam och Yekta dem en speciell medalj som visade deras tacksamhet för att de hade räddat dem från öknen.

Efter att ha upplevt så mycket tillsammans, visste Elmer och Kajsa att de hade skapat en vänskap för livet med Maryam och Yekta. De lovade att alltid vara där för varandra oavsett vad som hände.

Efter allt som hänt, var Elmer och Kajsa glada över att ha hjälpt barnen och att ha överlevt farorna tillsammans. De sa adjö till Maryam och Yekta med en varm omfamning och fortsatte sina äventyr med glada hjärtan.