En kåt pensionär

Det var en gång en gubbe vid namn Kalle. Han var en glad pensionär som älskade att gå på långa promenader i skogen. Han plockade bär och svamp, och ibland pratade han med de djur han mötte på sin väg. En dag hittade han en magisk groda som lovade honom tre önskningar om han släppte henne lösa.

Kalle skrattade och tänkte att det här var en rolig lek. Han sa åt grodan att han önskade sig en stor skatt. Grodan nickade och försvann ner i en liten bäck. När Kalle kom hem hittade han en kista full med guld och juveler utanför sin dörr.

Nu var Kalle riktigt imponerad. Han tänkte länge och väl på sin nästa önskning. Till slut bestämde han sig för att önska sig ungdom och styrka. Grodan dök upp igen och med ett plask förvandlades Kalle till en ung och vig man.

Kalle var så glad över sin förvandling att han började dansa och hoppa runt i glädje. Men plötsligt kände han en konstig förändring inom sig. Han blev påhoppad och glad över unga kvinnor han mötte på sin väg.

Kalle insåg snart att han inte längre kunde kontrollera sina känslor. Han började känna sig ensam och ledsen över den förödelse han orsakat. Han bestämde sig för att söka efter grodan och ångra sin sista önskning.

Kalle vandrade långt och länge för att hitta grodan. Han passerade floder och berg, och till slut kom han fram till en vacker damm där han såg grodan sitta på en näckrosblomma.

Kalle bad grodan om förlåtelse och bad om att få ångra sin sista önskning. Grodan tittade på Kalle med sina kloka ögon och sa att han skulle få sin önskan uppfylld om han kunde ge bort all sin rikedom till de som behövde det mer än han själv.

Kalle insåg att det inte var rätt att vara girig och självisk. Han bestämde sig för att ge bort hela sin skatt till byns fattiga och behövande. Det kändes fantastiskt att kunna hjälpa andra människor.

När Kalle hade delat ut all sin rikedom kände han sig konstigt trött. Han lade sig ner vid dammen och somnade. När han vaknade var han tillbaka i sin gamla gubbiga kropp.

Grodan kom fram till Kalle och tackade honom för att han hade lärt sig en viktig läxa. Grodan berättade att hon egentligen var en förtrollad prinsessa och att Kalle hade brutit hennes förbannelse genom att visa medmänsklighet.

Kalle och grodan blev goda vänner och spenderade mycket tid tillsammans. Kalle insåg att den största skatten av allt var att ha en sann vän vid sin sida. Och de levde lyckliga i alla sina dagar.

Så lärde sig Kalle att vara nöjd med det han hade och att vänner är det viktigaste av allt. Han fortsatte med sina långa promenader i skogen, men den här gången var han aldrig ensam. Och när han såg en groda kväkande på en näckrosblomma log han och tänkte på den underbara tiden han och grodan hade upplevt tillsammans.