En tokig fotograf

Det var en gång en tokig fotograf som hette Hugo. Han älskade att ta konstiga bilder. Han hade en kamera som kunde fånga de mest underliga ögonblicken.

En dag bestämde sig Hugo för att gå ut i skogen för att leta efter något spännande att fotografera. Han visste att skogen var full av mysterier och han var ivrig att fånga dem på bild.

När Hugo kom till skogen, såg han en liten groda som pratade med en ekorre. Det var så konstigt att Hugo skyndade sig att ta en bild. Men när han kollade på bilden i kameran, fanns det ingen groda eller ekorre där, bara en tom skog.

Hugo blev förvånad och ville ta fler bilder för att se om det var en slump. Men varje gång han tog en bild av något konstigt, så försvann det när han kollade på bilden.

Hugo bestämde sig för att ta en paus och sätta sig under ett träd. Då såg han plötsligt en enhörning som sprang förbi! Han ville fånga den på bild, men han visste inte om han skulle våga ta chansen.

Efter en stund bestämde sig Hugo för att försöka. Han smög sig framåt och lyckades ta en bild precis när enhörningen tittade på honom. Men precis som tidigare, såg han bara en tom skog på bilden.

Hugo insåg att hans kamera fångade bara det som var verkligt och inte det magiska som han såg. Han beslutade sig för att ta bilder av naturen istället, och det blev fantastiska bilder!

Hugo insåg att det magiska i naturen var det viktigaste att fånga. Han började ta bilder av solnedgångar, blommor och djur, och hans bilder blev berömda över hela världen.

Men ibland, när Hugo behövde lite magi i sitt liv, tog han fortfarande bilder av det konstiga och mystiska. Han visste att det fanns mer i världen än vad som kunde fångas på kamera.

Och även om han aldrig lyckades fånga det magiska på bild, så visste han att det fanns där ute. Ibland behöver man inte ha bevis för att tro på det fantastiska.

Och så levde Hugo, den tokiga fotografen, lycklig och nöjd med sina underbara bilder av naturen, och med minnet av alla de magiska ögonblicken han sett.

Och barnen i staden älskade att gå till Hugos galleri för att se alla hans fantastiska bilder. Han hade lärt dem att se det magiska i det vardagliga, och de var tacksamma för det.