En bajskorv

Det var en gång en liten bajskorv som bodde mitt i en stor skog. Han hette Björn och var den enda bajskorven i hela skogen. Han var lite ledsen för att ingen ville leka med honom.

En dag bestämde sig Björn för att ge sig ut och leta efter vänner. Han rullade iväg från sitt vanliga ställe och började utforska skogen.

På sin vandring träffade Björn på en glad ekorre som hoppade runt bland träden. Björn frågade om ekorren ville vara hans vän, men ekorren skrattade bara och sa att bajskorvar inte kunde ha vänner.

Björn kände sig ännu mer ledsen och fortsatte sin vandring. Snart mötte han en ny bekantskap, en snigel som var på väg för att tävla i snigelspelen. Björn frågade om snigeln ville vara hans vän, men snigeln sa att han var för upptagen med att träna.

Björn kände sig riktigt nedstämd nu och började rulla tillbaka hemåt. Men på vägen mötte han plötsligt en liten igelkott som satt ensam och såg ledsen ut. Björn bestämde sig för att försöka trösta igelkotten och frågade om de kunde vara vänner.

Igelkotten tittade upp och log för första gången på länge. Han sa att han mycket gärna ville vara Björns vän och att det inte spelade någon roll att Björn var en bajskorv. Från den dagen var Björn och igelkotten oskiljaktiga och hade jätteroligt tillsammans i skogen.

Björn lärde sig att det inte spelar någon roll vad man är, utan att det är det som finns i ens hjärta som räknas. Han insåg att han äntligen hade hittat en riktig vän som såg bortom ytan.

Björn och igelkotten hade massor av äventyr tillsammans och skrattade och busade varje dag. De visste att de hade varandra och att det var det viktigaste av allt.

Till och med de andra djuren i skogen insåg att det spelade ingen roll att Björn var en bajskorv, för han var lika fantastisk och snäll som alla andra. Björn kände sig äntligen accepterad och älskad av alla i skogen.

Björn och igelkotten levde lyckliga i alla sina dagar och spridde glädje och vänskap i hela skogen. De visste att det inte spelade någon roll vad man var, utan att det var ens hjärta som betydde allt.

Och så lever Björn och igelkotten sina dagar, med massor av skratt och bus, och med vetskapen att äkta vänskap övervinner allt.

Och därmed slutar vår historia om en liten bajskorv som hittade en riktig vän och insåg att det är hjärtat som räknas. Visdom som de tog med sig och delade med alla i skogen, och som lever kvar för alltid.