Grisen, prinsessan och vargen

Det var en gång en liten gris som hette Nisse. Nisse var rädd för julen eftersom han hade hört historier om att tomtenissar skulle komma och ta alla grisar med sig. Han låg vaken om natten och tittade ut genom fönstret, rädd för att se en tomtenisse.

I slottet bredvid bodde en prinsessa som hette Elsa. Elsa älskade att sjunga och var känd över hela kungariket för sin vackra röst. Varje kväll satt hon vid sitt fönster och sjöng för stjärnorna.

I skogen bakom slottet bodde en ensam varg som hette Viktor. Viktor var rädd för grisar eftersom han hade hört historier om hur farliga de var. Han höll sig alltid på avstånd och vågade inte ens tänka på att närma sig en grupp grisar.

En dag kom julen till byn och Nisse gömde sig under sängen. Han vågade knappt röra sig av rädsla för att bli upptäckt av tomtenissarna.

Elsa drömde om att en dag få sjunga för hela byn, men hon vågade inte ta steget att uppträda inför så stor publik.

Viktor gick omkring i skogen och undrade om det fanns något sätt att övervinna sin rädsla för grisar. Han ville kunna vistas fritt utan att känna sig hotad.

En dag hörde Nisse prinsessans vackra sång och smög sig närmare slottet för att se vem det var. Han såg Elsa vid fönstret och lyssnade fascinerat på hennes röst.

Elsa fick höra talas om Nisse och hans rädsla för julen. Hon bestämde sig för att hjälpa honom att övervinna sin rädsla och bjöd in honom till slottet.

Nisse var nervös när han kom till slottet, men Elsa var så vänlig mot honom att han började känna sig mer avslappnad. Tillsammans planerade de hur de skulle få Nisse att övervinna sin rädsla.

På julafton överraskade Elsa alla genom att bjuda in Nisse att sjunga tillsammans med henne för hela byn. Nisse var först rädd, men med Elsas stöd vågade han ta steget.

Viktor hörde Nisse och Elsa sjunga och blev så betagen av deras röster att han glömde sin rädsla för grisar. Han kom närmare och lyssnade tyst på deras sång.

När sången var över stod hela byn och applåderade. Nisse, Elsa och till och med Viktor kände sig lyckliga och fria från sina rädslor. De hade lärt sig att mod och vänskap kan övervinna allt.